Some say love....
Varför kan vi inte bara vara våra egna? varför måste man vara någon annas i ett förhållande? Varför kan man inte bara få ha rätten att tycka om många många människor och mysa hur mycket man vill?
Såfort man inleder ett förhållande blir man någon annans.... Vad är det som bygger upp den barriären? Säger jag att jag vill göra slut för att jag vill vara "fri", kopplas det direkt till att jag vill hångla runt som en fjollig disko-brud, varför? Jag vill ju bara inte vara någon annans... Vill bara riva ner barriären...Hur?
När jag inte har ett förhållande saknar jag att mysa med någon, men när jag har förhållande känner jag att myset är ett tvång, att det måste ingå..och genast blir det anorlunda...barriären.... Ger man upp sin frihet som egen individ om man ger sig in i ett förhållande? Behöver vi egentligen känna att vi är någon annans? Varför vill vi tillhöra någon? När vi myser med någon vi inte är tillsammans med är det minst lika härligt....
Can one have a relationship without being someone elses? Is there a relationship without commitment?
Greetings from Arlington, Texas! Nice site!